|
Gluten : Laktos : Mjölkprotein : Glutenfri : Glutenfritt : Laktosfritt : Matallergi : Glutenallergi : Intolerans : Celiaki : Allergi |
Gluten är en sammansättning av proteiner och finns i vete, råg, korn och havre. Vid brödbakning är gluten en viktig del för att brödet ska få sin form. En del människor tål inte gluten, det kallas glutenintolerans. GlutenGlutenintolerans, celiaki, innebär att den sjuke inte tål gluten som är proteiner som finns i vete, råg och korn. Gluten orsakar en skada på slemhinnan i tarmen. Skadan gör att man inte kan tillgodogöra sig födan på normalt sätt. Glutenfri kostProdukter som innehåller vete, råg och korn utesluts helt i den glutenfria kosten. Som ersättning väljs produkter, baserade på till exempel spannmål som reducerats med avseende på gluten, t ex vetestärkelse eller produkter baserade på ris, hirs, majs eller bovete. Allergi mot spannmålSpannmålsallergi ska inte blandas samman med celiaki. Vid allergi mot spannmål förekommer speciella allergiantikroppar i blodet. Vanliga symtom vid allergi hos barn är eksem, men även ont i magen, kräkningar och allergisk snuva är vanligt, liksom astma. Även hos vuxna kan eksem orsakat av kontakt av vete förekomma. Hos vuxna har allvarliga anafylaktiska reaktioner på vete rapporterats i samband med ansträngning. Den som har spannmålsallergi/veteallergi måste basera kosten på produkter som är glutenfria, t ex ris, majs och hirs eller innehåller vetestärkelse med en glutenhalt under 20 mg/kg. |
LaktosLaktos - mjölksocker - ger mjölken dess söta smak. Laktos finns i all mjölk, både modersmjölk, ko-, buffel-, åsne-, get- och fårmjölk. Laktos består av två olika sorters socker - glukos och galaktos - som är sammanbundna med varandra. För att människan ska kunna tillgodogöra sig mjölksockret via upptag i tarmen måste det först sönderdelas med hjälp av ett enzym (laktas) till glukos och galaktos. Hos vissa personer kan detta enzym saknas helt eller finnas i för låg halt. Dessa personer blir då intoleranta mot laktos. Laktosreducerad kostI laktosreducerad kost måste användningen av mjölk och filprodukter kraftigt begränsas. Många tål dock fermenterade mjölkprodukter till exempel fil bättre genom att de bakterier som tillförts vid fermenteringen kan bryta ned laktos. Hårdost, som är lagrad mer än tre månader, är helt laktosfri. Små mängder laktos kan förekomma i ost som inte lagrats under längre tid. Mesost och messmör innehåller mycket laktos och måste uteslutas. De små mängder laktos som ingår i smör och margarin, har vanligen ingen betydelse för den laktosintolerante. Detsamma gäller soppor, såser och blandade charkuteriprodukter. Den individuella känsligheten för laktos varierar. Många livsmedel är naturligt fria från laktos och kan ätas utan begränsningar. Det gäller t ex rotsaker, frukt, grönsaker, ägg, fisk, kött, mjöl och socker. Vissa specialprodukter finns för den laktosintolerante, som låglaktosvälling, låglaktosmjölk m fl. I dessa produkter har laktoshalten reducerats genom nedbrytning av laktosen. Andra specialprodukter som framställts utan laktos/mjölk kan efter anmälan få marknadsföras som laktosfria. |
MjölkKomjölksallergi uppträder framför allt hos spädbarn, men kan förekomma även bland äldre barn och vuxna. Det finns olika uppgifter om hur vanligt allergi mot komjölk är. Uppgifter tyder på att mellan 0,5 till 7,5 procent av barnen drabbas av mjölkallergi. Andra uppgifter anger en till två procent. Många av de barn som under spädbarnstiden får diagnosen mjölkallergi tillfrisknar så att de redan vid tre till fyra års ålder kan dricka mjölk igen. I skolåldern räknar man med att mer än 80 procent har tillfrisknat. Några har kvar sin allergi i vuxen ålder. Vid allergi mot mjölk reagerar man på proteinerna till skillnad mot laktosintolerans, då det är mjölksockret, laktosen, som ger besvär. I mjölk finns flera olika proteiner. Kaseiner och vassleproteiner, som laktoglobulin och laktalbumin, är de som förekommer i högst koncentration. Allergiska kan reagera mot ett eller flera av dessa mjölkproteiner. Även andra proteiner i mjölk har satts i samband med allergiska reaktioner. Symtom på mjölkproteinallergi yttrar sig som kräkningar, ont i magen och diarré, men kan också ge hudreaktioner. Vid mjölkallergi kan även astma förekomma. Svåra anafylaktiska reaktioner, till och med dödsfall, har rapporterats vid intag av små mängder mjölk. Mjölkfri kostI mjölkproteinfri kost måste alla mjölkprodukter, inklusive ost, uteslutas. Detta gäller även mjölkprodukter som är laktosfria och de med reducerad laktoshalt, liksom välling, glass och vissa sorbeter. Vanliga margariner och smör måste också uteslutas. Margariner som tillverkas utan mjölk kan användas. Den vanligaste anledningen till oväntade allergiska reaktioner hos mjölkallergiker är mjölk i korv, bageriprodukter och mörk choklad. Mjölk kan ha tillförts produkten, men sedan inte deklarerats, dvs ingrediensen har glömts bort. Små mängder mjölk kan också ha överförts från en tidigare tillverkad produkt med mjölk till en som inte skulle innehålla mjölk. |
TillsatserLivsmedelstillsatser används för att förbättra näringsvärdet i produkter (t ex vitaminer) eller för att förbättra livsmedlens hållbarhet, konsistens, färg, smak eller lukt. För att en tillsats ska få användas krävs att den ska vara godkänd. Innan godkännandet bedöms tillsatsen ur hälsosynpunkt. Trots att en tillsats bedömts som godkänd ur ett hälsoperspektiv, förekommer det att tillsatser kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner. Endast ett fåtal tillsatser har beskrivits som orsak till reaktioner. I de flesta fall är mekanismen bakom reaktionen inte immunologisk. Man brukar kalla dessa reaktioner för biokemisk överkänslighet eller icke immunologisk reaktion. Tillsatser där överkänslighetsreaktioner är beskrivna finns inom grupperna konserveringsmedel (bensoesyra och sulfit), antioxidationsmedel (BHA, BHT) och vissa färgämnen - azofärgämnen, karmin och annattoextrakt. Reaktioner mot tillsatser är vanligare hos personer som redan har någon allergisk sjukdom, till exempel eksem. Detta kan förvärras av tillsatser. Allergiska reaktioner, IgE-medierade, finns beskrivna på konserveringsmedlet ägglysozym, E1105, och på karmin, E120. Dessutom har allergiska reaktioner beskrivits på några förtjockningsmedel (E410, E412 och E417), som framställs ur baljväxter. |